9/11, BAE och “Al Yamamah”

Jeffrey Steinberg från Executive Intelligence Review berättar här i en intervju för LPACTV om sambandet mellan 9/11-attacken och Saudiarabien/Storbritannien via brittiska vapentillverkaren BAE Systems, i Sverige kanske är mest känd som samarbetspartner till SAAB i JAS 39 Gripen-projektet huvudmisstänkt i den mutskandal som undersöktes av överåklagaren Christer van der Kwast innan den helt nyligen lades ner (precis som den gjordes i England på order av Tony Blair). USA förråddes av medlemmar av den saudiska kungafamiljen och underrättelsetjänsten i maskopi med Storbritannien och med Bushadministrationens goda minne, säger Steinberg.

Steinbergs avslöjanden, som inte är helt och hållet nya, bygger delvis på tidigare hemligstämplade dokument från 9/11-kommissionen som släpptes tidigare i år.

Under sin vistelse i USA bodde två av kaparna – Nawaf al-Hazmi och Khalid al-Midhar, båda av saudisk nationalitet i likhet med tretton av de övriga kaparna, om man för tillfällte lägger åt sidan de tvivel som finns om dessas verkliga identitet – tillsammans med en FBI-informant vid namn Abdussattar Shaikh och hade också kontakt med Omar al-Bayoumi som jobbade för det saudiska försvarsministeriet. Al-Bayoumi inte bara mötte kaparna vid flygplatsen, skjutsade dem till San Diego och hjälpte dem att hyra lägenhet – han hjälpte dem dessutom att komma in på flygskola. Al-Bayoumi hade också Hani Hanjour, alltså piloten som ska ha flugit in AA 77 i Pentagon inneboende i sin lägenhet vid några tillfällen.

Al-Bayoumi “delade vårdnaden” av kaparna med en annan saudisk underrättelseman, Osama Basnan, som hade bott illegalt i USA sedan 80-talet och hade undersökts av FBI för samröre med muslimsk extremism. Basnan hade haft kontakt med medlemmar av bin Ladinfamiljen och misstänktes strax efter attacken av FBI för att jobba för den saudiska regeringen.

Jeffrey Steinberg reser möjligheten att terroristerna fick finansiellt stöd som härrörde från BAE: s ökända hemliga mutfonder, kända under namnet “Al Yamamah” (“duvan”), som har byggts upp genom de oljeleveranser som företaget fått som betalning för vapenleveranser till Saudiarabien för att dölja det faktum att man mutat företrädare för landet för att få kontrakten. Denna olja, motsvarande ungefär en supertanker om dagen, såldes sedan vidare på den öppna oljemarknaden, ett förfarande som hittills har inbringat drygt hundra miljarder dollar. Pengarna som tjänats på detta arrangemang, känt som “Al Yamamah”, ska sedan ha använts av Storbritannien och Saudiarabien för att finansiera olika “svarta operationer” runt om i världen, bland annat “Operation Cyclone” i Afghanistan på 80-talet. Steinberg nämner de pengaöverföringar som gjordes till Basnan och al-Bayoumi från prins Bandar bin Sultan, den före detta saudiske ambassadören i USA som också personligen var med om att förhandla fram Al-Yamamahavtalet med den brittiske premiärministern Margaret Thatcher på 80-talet, som särskilt misstänkta i detta avseende. En vidare utredning av Al-Yamamahaffären skulle enligt Steinbergs underrättelsekällor mycket väl kunna avslöja att det var på det viset.

I dokumentet “Report of the Joint Inquiry into the Terrorist Attacks of Sept. 11, 2001″, ströks ett helt kapitel på 28 sidor som handlade om den saudiska inblandningen i attacken av Vita Huset innan dess publicering. Trots att president Obama vid ett möte med representanter för efterlevande till offren för terrorattacken gav ett halvt löfte om att släppa uppgifterna är de hemligstämplade än idag och 9/11-familjernas process mot det saudiska kungahuset är nedlagd efter påtryckningar från den amerikanska regeringen.

Läs Jeffrey Steinbergs artikel i EIR: “9/11 Cover Is Blown”

2 Responses to “9/11, BAE och “Al Yamamah””

  1. Stefan Says:

    LaRouche skyller allt på det Brittiska Imperiet. Är han en trovärdig källa?
    Han säger intressanta saker men det störs av besattheten kring Det Ondskefulla Storbrittanien. Inte för att det är oskyldigt men..

  2. Mr. Anderson Says:

    Jag kan också tycka att “larouchisarna”, deras övriga kvaliteter åsido, tenderar att bli lite enögda ibland, men med tanke på det inflytande som CFR (bara som ett exempel) har (nu senast erkänt av Hillary Clinton), som är en utlöpare av brittiska “Royal Institute of International Affairs”, (nu senast erkänt av Hillary Clinton), så kanske det finns skäl för lite hälsosam paranoia. Med “Det brittiska imperiet” har jag fattat att LaRouche inte menar ett geografiskt imperium, utan mer vissa bankintressen med centrum i City of London och deras sätt att operera i världen.

    Hur trovärdiga är dom? Inte mindre trovärdiga än företrädarna för ledaren för 9/11-kommissionen, Philip Zelikow, som i praktiken var en Bushinsider och hade kapitelrubrikerna färdiga komplett med underrubriker när kommissionen påbörjade sitt arbete. Sanningen finns förmodligen någonstans mitt emellan…

Leave a Reply