Klicka på apekatten för att lyssna på någonting helt annat…

En dokumentär på History Channel som öppnar dörren för möjligheten att Mjältbrandsattackerna 2001 kan ha varit ett insiderjobb. Det är sedan länge en “öppen hemlighet” men ingen bryr sig, eftersom de överskuggades av de spektakulära attackerna mot New York och Washington.

Ett litet smakprov från Vaken-föredraget på ABF-huset i Stockholm den 24 november 2007. Inleder gör Hesham Bahari från Alhambra Förlag, som bland annat givit ut böckerna “Gåtorna runt den 11 september” av Eric Laurent och Andreas von Bulows “CIA och den 11 september.”

Besök även:

Vaken.se

Alhambra Förlag

Scott Ritter är en före detta vapeninspektör för FN och en av de som letade upp och förstörde Saddam Husseins massförstörelsevapen efter det förra Irakkriget. I denna intervjusnutt filmad vid ett möte som nyligen hölls i Oriental Theatre i Denver talar har bland annat om vad han tror att USA vill i Mellanöstern (att få lydiga stater som är välvilligt inställda till Israel och låter USA få fri tillgång till deras olja) och att det är “absolut nödvändigt att få veta vad som hände den elfte september 2001″, vare sig det var en terrorattack Al Qaida, Bush & Co som planerade det eller någonting mitt emellan. Att påstå att man vet hela sanningen kan stöta bort många som annars skulle stödja ens sak, menar han men pekar också på att 9/11-rapporten utelämnade många viktiga saker, som till exempel Sibel Edmonds vittnesmål (och WTC7!). “Ingen sten borde lämnas ovänd” i en kommande oberoende utredning, säger han.

Det viktiga är inte så mycket vad han säger utan att han svarar på frågor om “the 9/11 truth movement” utan att “fnysa föraktfullt” åt hela saken. Scott Ritter är ju trots allt en ganska känd person i USA. Vinden har vänt.

Läs mer på Truth Alliance.net

Michael Wolsey intervjuar författaren Steve Alten på sitt program “Visibility 9/11″ (ladda ner intervjun). Alten är författare till romanen “The Shell Game”, en politisk thriller där han mot bakgund av USA: s katastrofala krig i Irak och den kommande energikrisen (verklig eller fabricerad) försöker nå ut med den alternativa 9/11-forskningens rön till en bredare allmänhet. Steve Alten verkar ha hårdpluggat ämnet och refererar ett flertal gånger till en av 9/11-forskningens “gudfäder” (i mitt tycke), Michael C. Ruppert, den före detta narkotikaspanaren som i sin bok “Crossing the Rubycon” bland annat går in i detalj på de krigsspel som pågick samma dag som attackerna ägde rum och den inverkan de hade på det amerikanska flygförsvarets (obefintliga) respons.

Oavsett vilken inställning man har till “Peak Oil” måste man ändå applådera Steve Altens vältajmade initiativ att med skönlitteraturens hjälp försöka öka medvetenheten om att det finns hål stora som supertankers i den officiellt välsignade historien om 9/11-attackerna.

Visibility 9/11

“The Shell Game” – officiell hemsida

Innan NBC News Pentagonkorrespondent Jim Miklaszewski rapporterade från attacken hade han råtts av en oidentifierad Pentagontjänsteman att hålla sig borta från utsidan av byggnaden, eller E-ringen, eftersom han fruktade att “vi står på tur” (efter World Trade Center-attacken). Mannen nämnde ingen specifik information utan hänvisade bara till sin “magkänsla”. Miklaszewski beskrev denna händelse både i sin rapport och senare i en bok.

Varför är nu detta intressant?

Jo, för det första: hur kunde mannen veta att Pentagon skulle bli nästa mål, när Paul Gonzalez, som jobbade som översynsman på Defense Intelligence Agency, som är lokaliserat just i E-ringen, efter WTC-attacken försäkrade sina medarbetare om att det inte förelåg något hot mot Pentagon och att ingen evakuering var planerad.

För det andra: hur kunde mannen veta att just Pentagons E-ring skulle träffas? Hade det inte varit troligare, som David Ray Griffin menar i sin bok “The New Pearl Harbor, att terrorister som kapat ett jumbojet riktat in sig på ovansidan, inte bara eftersom denna hade varit mycket lättare att träffa utan också därför att det troligtvis också hade krävt flera människoliv? Att piloten (eller hur nu planet flögs) verkligen ansträngde sig för att träffa just Pentagons västra sida där det pågick renovering gör ju inte det hela mindre märkligt, särskilt som den utpekade piloten Hani Hanjour var dokumenterat usel bakom spakarna och aldrig hade flugit någonting mera avancerat än ett tvåmotorigt cessnaplan. Tårta på tårta av osannolikheter och motsägelser, som vanligt när det gäller 9/11.

“Magkänsla” eller insiderinformation? Vem var mannen? Hans vittnesmål skulle vara välkommet i en eventuell kommande internationell undersökning av elfte septemberdåden.

“We´re Next: Who Gave the Warning to “Stay off the E-ring” of the Pentagon?” (911Blogger)

Jason Bermas från Loose Change-teamet är fokuserad och vaken i denna intervju som Jeff Farias på Nova M Radio gjorde med honom nyligen. Bra jobbat!

Klicka på radion för att ladda ner intervjun:

En federal domstol har nyligen väckt åtal mot en före detta kongressledamotför att ha haft samröre med en välgörenhetsorganisation med länkar till “Al Qaida”, rapporterar AFP. Republikanen Mark Deli Siljander nämns bland de 42 åtalspunkterna mot den Missouribaserade organisationen “Islamic American Relief Agency” som anklagas för att ha gjort förbjudna finansiella transaktioner till förmån för den afghanske islamistiske rebelledaren Gulbuddin Hekmatyar som på 80-talet fick finansiellt stöd av USA för att kriga mot Sovjetunionen i Afghanistan.

Enligt åtalet anlitade IARA Siljander 2004 för att förmå kongressen att stryka organisationen från en lista med “icke profit”-organisationer som misstänktes för att stödja internationell terrorism. Siljander anklagas för att ha “tvättat pengar” och satt käppar i hjulet för en federal undersökning för att dölja IARA:s missbruk av skattebetalarnas pengar som av regeringen var avsedda att användas för humanitära ändamål. IARA skickade enligt åtalet 2003 och 2004 cirka 130 000 dollar till konton i Pakistan under förespeglingen att de skulle användas till ett barnhem inhyst i fastigheter ägda av Hekmatyar. Detta blir extra komiskt om man vet att ett av den humane herr Gulbuddins favoritsätt att göra livet surt för sin omgivning på “den gamla goda tiden” var att hälla syra i ansiktet på kvinnor.

Hur många såna här svinpälsar har USA egentligen gett stöd åt under historien? På hemmaplan i Florida har anti-kubanska militanta grupper tillåtits driva träningsläger i flera decennier. Här har också den kubanske flygplansbombaren och massmördaren Luis Posada Carilles hittat en fristad, i betryggande närhet av Jeb Bush. Världen är liten om man är med i den internationella brottsfamiljen…

“US ex-congressman indicted in terror funding case” (Yahoo! News)

“Anti-Cuban “terrorists” find refuge in Florida” (The Raw Story)

Nämnde i en kommentar nyligen på HCA:s “Se Verkligheten” att en av de som “kastade ner mig i kaninhålet” efter 9/11 var David Icke. David är den före detta fotbollsspelaren, sportjournalisten och språkröret för “The Green Party” i Storbritannien som efter några omvälvande “andliga upplevelser” på egen hand började undersöka vilka som egentligen kontrollerar världen. 1991, strax efter dessa upplevelser, blev han intervjuad på engelsk tv av David Wogan, som utnyttjade tillfället till att göra narr av den i turkos overall klädde Icke inför en publik som helt var med på noterna.

Någon gång efter 9/11 (filmsnutten är postad 2006)Â intervjuar David Wogan David Icke en gång till, men nu är förutsättningarna helt andra. David är nu en framgångsrik författare som rest jorden runt flera varv (verkar det som) och världen ter sig alltmera grotesk och mardrömslik för varje dag som går. David Wogan försöker fortfarande vara coolt överlägsen, men på frågan om vad han vet om “Project for the New American Century” har han bara tystnad att erbjuda till svar. Nu är det David Icke som har övertaget och publiken applåderar istället för att skratta.

Det finns mycket man kan säga om David Icke, varav allt inte är positivt, men han plockar otvivelaktigt hem en poäng med att vi är värre än fåren, eftersom dessa behöver en vallhund som vaktar dem medans vi istället övervakar varandra!

Någon som heter Johnny berättar om “Loose Change Final Cut” på MTV i Kanada. Go, Kanada!